Igår var det sista delfinalen i Melodifestivalen 2015. Jag firade med att ha på mig en extra urringad jumpsuit på mig i mitt och Hannas mellosnack på SVT Play. Jag kan helt klart vänja mig vid det. Först hade jag fäst en säkerhetsnål för att dölja urringningen, men sen fick jag feeling och slet av den och flashade min fjuninga bringa i public service. Nu kommer väl folk aldrig att vilja ha med med mig i en teveproduktion igen.

Pratade om Jon Henrik från förra veckan och smekte mitt bröst litegrann...

Mello sändes från Örebro den här veckan, och kvällens första artist var Midnight Boy med sin låt "Don't say no". Tyvärr så sa Sverige "No"till hans svettiga raggarsträng eftersom han inte gick vidare. Kanske för att han såg ut som en blandning mellan någon från The Poodles och Kissie, men vad vet jag?

Caroline Wennergren med "Black Swan". En Bond-låt med soulfeeling och en släng av jazz. Så schizofrent som det kan bli. Caroline var med i Melodifestivalen 2005 och har sedan dess jobbat med Christer Sjögren och åkt runt på Diggiloo-turné och behövt stå i Nanne Grönvalls skugga, så det kan inte ha varit lätt. Nu ikväll stod hon på egna ben och åkte ut:(

Sen hade vi JTR med "Building it up"! Ett pojkband från Alingsås som verkligen gillade att ta sig själva på skrevet och stå bredbent och klappa händerna. Killarna beskrev sig själva som "en blandning mellan Dr Bombay och Ed Sheeran", men jag tycker mest att de var rätt bleka och ointressanta. Plus att bandnamnet "JTR" låter som ett rengöringsmedel eller en statlig myndighet. De kommer troligtvis aldrig att få Polarpriset, men de kommer säkert att klara sig ändå genom att vara en blekare kopia av One Direction i brist på annat. Igår så räckte det till en finalplats. Hur många pojkband klarar Sverige av egentligen? Kommunerna måste ta sitt ansvar!

Hasse Kvinnaböske Andersson med "Guld och gröna skogar"! Lås in era kvinnor Örebro, Kvinnaböske har blivit utsläppt! Hasse har tidigare blivit tillfrågad att ställa upp i Mello men har alltid tackat nej med motiveringen att tre minuter är för kort för att han ska få med allt han vill säga. Typiskt män att aldrig vilja sluta prata! Om tre minuter räckte åt Björn Ranelid häromåret så räcker det garanterat till för alla oss andra också. Hasses scenshow var i huvudsak inspirerad av Sverigedemokraternas kulturpolitik, med en dansbana, björkar, fiol och lite folkdans. Precis så härligt som det var förr i tiden då samtliga kvinnor hade på sig blommiga kjolar och alltid skrattade och log och drack jättemycket mjölk.

Därefter hade vi Dinah Nah med "Make me la la la". En låt som handlade om ingenting alls. Troligtvis så förstår man bara budskapet om man har druckit tio shots i Ayia Napa och dansar på en bardisk i väntan på magpumpning. Inte det mest spännande jag har sett, men det räckte till Andra Chansen iallafall. Sedan tidigare så är Dinah Nah känd som medlem i 90-talsgruppen Caramell, med hits som "Om du var min" och "Efter plugget". Därefter sadlade hon om och blev hudterapeut. Det kanske var lika bra.

Annika Herlitz är sedan tidigare musikalartist och ställde upp med låten "Ett andetag".  En låt som handlar om hur nära hon ibland är att få psykbryt på Charlotte Perrelli när hon körar bakom henne i Evita på Göta Lejon. Nä jag bara skojar!  Låten hade fungerat perfekt i en Disney-film 1995, men nu är det kanske dags att gå vidare och komma på något nytt. Trots att hon hade både fläkt, galen frireligiös blick och svävade på en platta ovanför scenen så räckte det inte ens till den andra röstningsomgången.

Måns Zelmerlöw med "We could be heroes". Måns behöver väl egentligen inte någon presentation eftersom han varit med i i princip varje underhållningsprogram som någonsin har sänts i svensk teve, men nu är han alltså tillbaka i Melodifestivalen igen. Han valde därför att ha på sig en instoppad sweatshirt eftersom det ändå inte spelar någon roll vad han har på sig eller hur låten var eftersom han ändå visste att det skulle bli en finalplats. På scenen hade han en 3D-animerad scenshow med massa streckgubbar. Det är precis det här som forskare varnar om när de säger att vartannat jobb kommer att vara borta inom 30 år. Snart behövs det inte ens dansare till Melodifestivalen längre. Mycket alarmerande utveckling.

Det här var alltså samtliga låtar i Melodifestivalen 2015. Nästa vecka väntar Andra Chansen med Andreas Weise, Linus Svenning, Hasse Kvinnaböske, Kristin Amparo, Dolly Style, Dinah Nah, Behrang Miri och Samir & Viktor. Det känns ungefär lika svårt att förutspå som Anders Borgs och Dominika Peczynskis förhållande, men det ser vi fram emot!

HÄR kan ni kolla på mitt och Hannas mellosnack också, där vi gästades av soliga Daniel Paris, Aina Lesse och Martin Soneby. Jag svettade ner min jumpsuit under programmets gång och bjöd även på en och annan nipslip. Nästa vecka är jag och Hanna tillbaka igen, och det bör ni se som ett hot.

HALLÅ! JAG HAR INTERNET I MIN NYA LÄGENHET! Detta måste firas med att berätta för er att Odd Spångsbergs nya vin "Due Padri", eller "Två pappor" översatt till svenska, nu finns ute i handeln. Såhär säger Odd själv om sitt nya vin; 

"STORY:

Då: mobilen surrar, en snabb dusch, dubbel espresso

– lite pronto.

Nystruken skjorta, putsade skor.

Måste dra – möten, affärslunch, tjänsteresa, hotellbarer,

taxi hem och sedan –

polarna och fotbollen… nätterna.

Nu: två nyblivna fäder.

Barnvagn gata upp och gata ned… parkerna.

Hallå, pappan med barnvagn därborta, en latte kanske?

Strax jollrar bebisarna och farsorna pratar barn och affärer.

Idéer föds och begravs – alla utom en:

Tanken på en egen serie riktigt goda viner som alla

har råd med och som passar till det mesta.

Vad den ska heta? Två Fäder förstås =

Due padri.

Obs, detta inlägg är enbart riktat till dig som är över 25."

Det här talar ju typ för sig själv, men förlåt men alltså vad ÄR det här??? ""En snabb dusch, en dubbel espresso, polarna och fotbollen". Alltså, bara för att man är nöjd med livet och har en pappakompis så behöver man ju inte ge ut ett eget vin? Vad är det för sorts behov egentligen? Jag fattar inte. "Bebisarna jollrar och farsorna pratar barn och affärer". VA??? Alltså, för första gången på länge så är jag mållös. Ja jag vet inte vad jag ska säga.

"Hallå pappan med barnvagn därborta, en latte kanske?". Herregud. Bara för att man båda har barn behöver man ju inte ta en fika. Ungefär som att jag skulle vara bästa kompis med samtliga bögar i hela världen bara för att vi delar samma sexuella läggning. Man behöver inte umgås med alla som man har minsta lilla sak gemensamt med. Man ba zzzzz. 

En annan intressant sak är att inlägget "endast är riktat till dig som är över 25". Får inte alla vi unga vuxna dricka Due Padri? Är vi förpassade till att enbart få dricka Chapel Hill och Tre Apor tills vi har tagit en yrkesexamen? Jag tycker att Odd istället borde ha skrivit "OBS: detta inlägg är enbart riktat till dig som har livskris och bor innanför tullarna" för att nå fram till målgruppen på ett bättre och mer effektivt sätt. Det borde väl Blondinbella ha kunnat lära honom. 

Aja. Idag var jag för första gången på Systembolaget i Hässelby Gård. La en beställning på "Due Padri". Expediten höll på att svimma. Spännande! Recension kommer inom kort om jag inte blir förgiftad och dör. Troligtvis kommer vinet smaka lika gott som om man skulle äta en body lotion från Blondinbellas hudvårdsserie Löwengrip Care & Colour. Man vet ju aldrig med produkter ur beställningssortimentet. 

Jag ska inte lägga mer kol på elden än vad jag redan har gjort angående det här, men såg att Odd skrev ett blogginlägg om mig idag efter mina inlägg om bland annat hans nya vin Due Padri. Det kan man tycka vad man vill om, men det som jag tycker är intressant är personerna som har kommenterat inlägget. Typ såhär:

"Jag förstår att Frans inte tycker om dig! Hade också velat ha en framgångsrik partner OCH kunna lyckats själv bli framgångsrik. Och ha era pengar, en bostad och ett barn! Frans kan sitta framför sin dator och fantisera om sitt liv han HADE kunnat ha istället för att spy galla över människorna som vågat satsa och dessutom lyckats."

Japp. Precis så är det. Jag är avundsjuk på Odd för att jag inte har några barn! Jag är ju faktiskt 21 år gammal så det känns som ett stort misslyckande att ännu inte vara pappa. Absolut! Sen så är jag jätteledsen över att inte ha "en framgångsrik partner"också.

Jag kan beundra Blondinbella och Odd för att de är så driftiga och har en fin lägenhet de tjänat ihop till själva fast de är så unga, men det är ju inte så att jag sitter här och önskar att jag levde deras liv. Jag vill varken ge ut mitt eget vin eller flänga runt så mycket som Blondinbella gör eftersom det verkar skitjobbigt. Vi lever helt olika liv och värderar olika saker i livet och det tycker jag är trevligt. Jag tycker dock att deras livsstil är väldigt fascinerande och att det är kul att bevaka den, vilket de också får räkna med eftersom de har varsin blogg och mer eller mindre lever på att folk är intresserade av vad de håller på med.

Jag kan förstå att folk blir sura när jag kritiserar andra människors livsval och prioriteringar eftersom jag egentligen inte har något med det att göra, men Blondinbella och Odd är två offentliga personer. Det är inte så att jag slumpmässigt har valt ut ett random ungt par i Stockholms innerstad att dissa några gånger i månaden. DET hade varit elakt.

Tidigare så förväntade jag mig att folk skulle förstå att jag skriver saker "med glimten i ögat", men det gör folk uppenbarligen inte. Vissa verkar ju på allvar tro att jag misstänker att Odds vin smakar som en body lotion från Löwengrip Care & Colour. Det gör det förmodligen inte eftersom vin väldigt sällan smakar som hudvårdsprodukter. Men men!

Jag och Odd borde tacka varandra istället! Jag är glad att Odd bjuder så mycket på sig själv så att jag får material, och Odd borde tacka mig eftersom jag ger honom läsare han aldrig hade fått annars.

Om du läser det här Odd så bjuder jag gärna på pappalatte någon dag. Vi skulle kunna utbyta erfarenheter och säkert lära oss något nytt av varandra. Jag finns på mailen. Vi ses!

Antar att ni inte har missat att det är trendigt bland kändisar att ge ut sina egna viner. Kanske är du som läser det här en kändis själv och funderar på om just DU ska ge ut ett eget vin? För din skull så har jag knåpat ihop ett test där du kan se om det skulle vara något för dig! Svara ärligt på frågorna nedan.

Har du någon gång varit utomlands? Om svaret är ”Ja” på denna fråga så har du redan nu ett enormt försprång. Det räcker med att ha åkt till Magaluf på charterresa en gång 1995 för att du ska ha en känslosam historia att berätta på din vinetikett om hur mycket Spanien har betytt för dig och din personliga utveckling. Grattis!

Tycker du om vin? Egentligen så spelar det inte roll om du gillar vin eller inte eftersom du ändå bara ska ha ditt namn på etiketten och inte dricka det själv, men det underlättar om du tycker om att ställa upp i ”Pluras kök” på TV3 och bli full på bästa sändningstid för att marknadsföra ditt vin.

Är du insatt i vinproduktion och de utmaningar som finns i form av t.ex. klimat och jordmån? Nä förmodligen inte, men du kanske har druckit en del vin själv genom åren? Oftast så räcker det för att ha bildat sig en uppfattning om hur saker och ting går till. 

Tycker du om att smaka många olika viner och sedan välja ut en egen favorit? Om du instämmer till detta påstående så kommer du älska att ge ut ditt egna kändisvin! Du skulle behöva åka på månadslånga semestrar till Toscana och kalla det för ”research”. Du skulle träffa många lokala vinproducenter som inte förstår dig eller språket du talar men som gärna vill supa ner dig och att du ska köpa så många tunnor som möjligt av deras vin. Troligtvis så är det för äckligt för att lokalbefolkningen ska köpa det själva. 

Skulle det kännas bra att bidra till en allmän försämring av folkhälsan, magpumpningar och alkoholrelaterat våld? Alla vet att saker inte blir så lyckade efter några flaskor vin. Nu har du själv chansen att få vara med och bidra till att folk blir ovänner, börjar slåss eller dör i alkoholförgiftning. Fantastiskt! Om de inte drack just ditt vin så hade de förmodligen druckit någon annans, men nu kan hela svenska folket beskylla dig för samtliga misstag de begår på fyllan. Kul! 

Om du har svarat ja på minst EN fråga i detta test så kan jag gratulera dig! Du borde verkligen ge ut ditt egna kändisvin. Säg upp dig från ditt nuvarande jobb och boka en månadslång research-resa till Cote du Rhone-regionen i Frankrike och drick allt vin du ser. Du måste ju göra research! 

Denna text publicerades även i Arbetarbladet den 6 mars 2015. 

Ibland tar livet oväntade vändningar hörni. Plötsligt så blir man bjuden på ett glas Due Padri av Odd Spångberg själv! Sång och musik blir det också! 

Odd, jag accepterar din inbjudan! Har själv många gånger funderat på om det här verkligen är en blogg eller inte, men jag kommer inte på något bättre att kalla det. 

Jag och Odd har iallafall haft mejlkontakt och stämt träff i slutet av mars nu. Jag tror vi kommer ha jättetrevligt. Fortsättning följer! 

Igår var det dags för andra chansen, och dessutom premiär för det nya formatet med fyra dueller där en går vidare till final och den andra blir kastad till vargarna och bortglömd för alltid! Det här gjorde att i princip allt hänger på vilken motståndare man får i duellen. Inte så rättvist kanske, men sen när har något i livet varit det? Dessutom så är det bra teve. Tidigare har bara två låtar gått från Andra Chansen till final, men i år blev det alltså fyra. Såhär var varje duell: 

Andreas Weise mot Linus Svenning: Backslick mötte flint, och för en gångs skull så besegrade flintet och gick till final! En stor seger för alla män utan hår på huvudet. Troligtvis så vann Linus tack vare sin folkliga approach, till skillnad från Andreas som såg ut att komma direkt från White Room, Rose, eller någon annan valfri nattklubb på rätt sida av Birger Jarls-gatan. Andreas, du borde lära dig att skilja på jobb och fritid! 

Hasse Kvinnaböske Andersson mot Kristin Amparo: Hasse Anderssons lätt sverigedemokratiska scenshow med björkar och dansande fioltjejer ställdes mot Kristins *starka* ballad. Här borde egentligen Kristin Amparo ha varit den självskrivna vinnaren, men eftersom svenska folket har en lång tradition av dålig smak sedan urminnes tider så vann naturligtvis Hasse Andersson. Vad har vi lärt oss av det här då? Underskatta aldrig en skånsk pensionär på en dansbana.

Dolly Style mot Dinah Nah: Kvällens kanske mest ointressanta duell där två låtar som handlade om ingenting speciellt ställdes mot varandra. En rätt avslagen historia om jag får säga det själv. Dinah Nah drog till sist det längsta strået, och det tycker jag att hon var värd efter sin långa karriär på 90-talet med popduon Karamell. Det här blir hennes motsvarighet till guldklockan för lång och trogen tjänst. Trist bara att ingen kommer ihåg hur låten hon ställde upp med igår låter eftersom den egentligen bara var ett hopkok av samtliga eurodiscohitar som någonsin skrivits.  

Behrang Miri ft. Victor Crone mot Samir och Viktor: Tydligen så är "kille från Mellanöstern och kille som heter Viktor" en trend när det är dags att bilda duo. Känns väldigt oklart allting. Behrang Miri slängde in Malena Ernman i början av sitt framträdande, men vad har hon att sätta emot när Samir Badran dundrar in solbränd och vrålar att han vill ta en groupie. Ingenting! Jag tycker det är problematiskt att Samir och Viktor ännu inte har lärt sig hela texten till sin låt, men förstår att det inte alltid är så lätt. 

Annars då? Jo, Karin Adelsköld, Lars Åke Babsan Wilhelmsson och Brita Zackari gästade mitt och Hannas mellosnack. Karin Adelsköld fick feeling och tog av sig skjortan, slängde en boa över sig och tejpade över brösten under Loreens framträdande i mellanakten. Soliga Karin! Det var längesen jag var så nära ett par kvinnobröst. Har typ inte hänt sedan jag blev ammad, och jag kan inte påstå att jag har saknat det. Det blev iallafall en Expressen-artikel! TV-historia har skrivits! 

HÄR kan ni se mellosnacket igen hur många gånger ni vill!!! Allvarligt talat vet jag inte var mitt liv är på väg längre. Ena dagen bestämmer man träff med Odd Spångberg och dagen efter kollar man på Melodifestivalen med Babsan. Hur blev det såhär egentligen? Är typ rädd för mig själv. 

Som ni kanske redan vet så flyttade jag till min nya lägenhet i veckan. Superhärligt, och jag trivs jättebra samt har redan fått inbjudan till att gå stavgång tillsammans med granntanterna varje onsdagsmorgon. Drömliv! Det finns bara ETT problem med lägenheten, och det är det här med toaletten...

Som ni ser så hänger den på väggen. Det har jag inget problem med rent generellt, snarare tvärtom, men problemet är bara att den hänger några decimeter för högt??? Ungefär så högt att jag inte ens når ner med tårna när jag sitter ner på den? Hahahaha. 

Därför så har jag nu tvingats köpa en härlig låda att vila fötterna på när jag går på toa! En sån som små barn brukar ha för att nå upp till tvättstället! Läste lite på internet, och tydligen kan man få hemorrojder om man inte har stöd för fötterna när man bajsar. Man blir aldrig riktigt tömd liksom, så det är alltid något som ligger kvar där allra längst in men som aldrig har en chans att komma ut om man inte har korrekt hållning. En riktig hemorrojdfälla alltså, och det är ju det sista jag behöver just nu. Mitt uppe i karriären och allt. 

Hittills så har bajslådan dock gjort succé! Längtar speciellt tills jag drar hem någon stackars kille och kan vråla "ANVÄND PALLEN OM DU SKA BAJSA!". 

Troligtvis så kommer dock jag själv att ramla ner från toan och rätt in i glasväggen någon gång när jag kommer hem efter några glas vin. Längtar! Känns nästan lite som att sitta på en tron! Högtidligt och andaktsfullt. Fin utsikt också. 

Vad har vi lärt oss av det här då? Jo, köp aldrig en lägenhet utan att först ha provbajsat. Det är mitt enda tips.   

Idag så tillkännagavs det att Idol-juryn ska sluta efter ungefär 500 års trogen tjänst. Först så ska de dock spela in en allra sista säsong och "leta under varje sten efter talang". Det kommer troligtvis behövas eftersom det känns som att samtliga tjejer som "sjunger Hallelujah fint"redan har varit med. För att hitta den talang som ännu inte har blivit upptäckt så behöver man troligtvis kontakta Missing People och anordna en skallgångskedja, men det är något som TV4 får ordna själva.

Detta innebär iallafall att det kommer skapas 3-4 nya arbetstillfällen på TV4! Kul! Alla jobb behövs och är lika viktiga! Till och med jurymedlemmar! Här har jag lite förslag på folk som skulle kunna ta över den kommande säsongen.

Anna Toledano Book. Vi som följer Anna Book på Instagram vet ju att hon redan nu brukar lägga upp videoklipp där hon filmar sin tv-apparat och recenserar valfri fredagsunderhållning. Därför känns det naturligt att Anna Book tar plats i den nya Idol-juryn. Med sin stora expertis inom musikvärlden och en lång karriär bakom sig så vore det dumt av TV4 att inte ge henne chansen.

Bengt Frithiofsson. Ja jag vet, han är först och främst vinexpert i Nyhetsmorgon, men om TV4 redan har betalat taxi åt honom till och från TV4-huset så kan de lika gärna låta honom jobba lite extra länge och även ta kvällspasset som jurymedlem i Idol. Då har han dessutom hunnit värma upp med några glas vin redan under Nyhetsmorgon-sändningen så att han kan komma med skarpa iakttagelser och bli en röst för alla mysfulla som sitter hemma och kollar på programmet i soffan.

Paolo Roberto. Alla vet att Paolo är bra på att vara förbannad, och varje talangjaktsjury behöver någon som kan få raseriutbrott på beställning. Dessutom så skulle han komma riktigt dåligt överens med alla estetiskt lagda konstnärssjälar som sökt sig till Idol eftersom han själv bara bryr sig om armhävningar, kolhydrater och träningsresultat. Jag har ingen aning på om han är bra på musik eller inte, men det var väl i ärlighetens namn inte Kishti heller. Det viktigaste är att han blir arg.

Gunilla Persson. Gunilla har lång erfarenhet av att regissera musikvideos och har tidigare nämnt att hon har goda kontakter på MTV samt insyn i branschen. Gunilla skulle ge kommande idolsäsonger pondus och de internationella kontakter som krävs för att lyckas som artist idag. En riktig drömrekrytering.

Någon av er frågade vad jag tycker om den nya trenden chips i lösvikt, och svaret på det är såklart att jag älskar det. Det känns helt klart som den nya mattrenden efter wrapsemlan, och jag skulle gärna se att lösviktskonceptet sprider sig även till andra produkter. Jag har några andra förslag som jag kan dela med mig av helt gratis!

1: Kondombuffé. Ja ni vet hur det är. Man står där vid kassan och kan inte bestämma sig för vilka kondomer man ska köpa inför helgen. Knottriga, XL, jordgubbssmak eller kanske både och? Det kan ju vara svårt att veta om man inte vet exakt vad helgen kommer att erbjuda. Kondombuffén skulle lösa det här problemet, eftersom du skulle kunna plocka på dig ett urval av olika sorter perfekta för just DIN helg! Nu finns det ingen anledning till att ha oskyddat sex längre.

2: Smörbuffé. Det här tycker jag är jobbigt. Jag har köpt samma smör (Bregott extrasaltat) ända sedan jag flyttade hemifrån eftersom det är det smör jag gillar mest. Ibland kan jag dock sakna en touch av havssalt, eller kanske något fettsnålt de dagar då jag vill låtsas att jag tänker på vad jag äter. Med smörbuffén hade jag själv kunnat skapa mina drömmars smör i en och samma förpackning utan att behöva välja.

3: Parfymbuffé. Perfekt på Kicks! Man häller ner parfymflaskor i stora kärl, och sen får man ta en plastflaska att fylla upp och blanda ens egna favoriter. Ett litet uns Chanel, någon deciliter av Spicebomb från Viktor & Rolf och så till sist en rejäl skopa Dolce Gabbana. Äntligen slipper man lukta som alla andra. Hela jävla tunnelbanan luktar ju "Million" av Paco Rabanne. Med lösviktsparfymen skulle du få en alldeles egen blandning.

4: Skattebuffén. Trött på att betala för andras skit? Med det nya konceptet "skatt i lösvikt"så kan du välja vad du vill att dina surt förvärvade skattepengar ska gå till. Brinner du extra mycket för att poliser i Stockholms innerstad ska kunna köpa nya segways så ska du kunna stötta det lite extra! Kontakta Skatteverket redan idag för att sy ihop just DITT bidrag till samhället. Du kan dessutom dela din nya skattesats på Facebook för dina vänner och få likes.

5. Salladsbuffén. Skoja. Vem fan vill ha det egentligen? Det slutar ju ändå bara med att man tar 400 gram kyckling och 30 gram sallad. Världens sämsta idé!

Nu är det typ vår igen (en temperatur på över 5 grader och sol kräver rosévin), och det tycker jag att vi firar med det allra senaste från Magdalena Ribbings etikettspalt i DN!

"Min man fyller år och vi ska ha ett kalas. På inbjudan har vi skrivit : ” Vi älskar era barn men den här festen är för vuxna!” Var det dumt av oss? De flesta har accepterat detta och inte ifrågasatt våra motiv men vi har en vän som har fått oss att fundera.

Svaret vi fick av denna vän var: ”Vi kan inte komma eftersom vi inte kan lämna bort barnen. Förstår inte ens varför ni bjuder oss när ni vet om detta. Vi kanske kan skicka hundarna för jag antar att hundar är välkomna även om barn anses vara ett besvär.” Min fråga är alltså om vi är oförskämda som tillåter hundar men inte barn? Min främsta anledning till att välja ett barnfritt kalas är att jag vet att det kommer att drickas mycket alkohol."

Ja, hur VÅGAR man bjuda in personer som har barn till fest utan att bjuda in barnen också? Oförskämt att anta att vuxna människor kan ha ett socialt liv som inte innefattar deras barn! Naturligtvis så måste man ju släpa med sig sina barn vart man än går någonstans. Konceptet "barnvakt"är ju bara till för personer som hatar sina barn.

"Jag har märkt att det i min bekantskapskrets (studenter) titt som tätt förekommer att man väljer att använda pronomenet ”hen” i stället för ”han” eller ”hon”. Jag har givetvis absolut ingenting emot att andra vill bli kallade för ”hen”, men jag själv känner mig inte alls bekväm med det. Det är nog uppenbart för omgivningen att jag är en kvinna och jag ser ingen anledning att förneka det. Tvärtom tar jag ganska illa vid mig när någon, trots att de vet att jag är en ”hon”, säger ”hen”, då det känns som om de försöker förneka mig min identitet som kvinna."

Japp. Personer som kallar dig för "hen"är naturligtvis enbart ute efter att förneka din identitet som kvinna, med det långsiktiga målet att radera all könstillhörighet och tvinga dig att enbart köpa unisexkläder och ge upp smink samt rakning av armhålan.

"En av våra grannar reser flera gånger om året till Paris. Som den generösa person han är har han alltid med sig presenter med sig hem. En gång för några år sedan hade han köpt ett par kilo av den franska korven ”andouillette”, och min fru och jag strålade av glädje och ropade ”åh, vad gott!”. Det borde vi inte ha gjort.
Andouilletter är nämligen inte alls gott. De är gjorda på rullade gristarmar och magar och smakar därefter. Nämligen vedervärdigt. Men våra glädjeyttringar från den gången har lett till att grannen ger oss andouilletter vid varje återkomst från Paris. Vad gör vi? Hur kan vi få slut på denna förödmjukande fars utan att såra vår granne?"

Misstänker att detta kniper platsen som årets hittills största i-landsproblem! Vi kan ju alla relatera till att ha en granne som jämt och ständigt åker till Paris och tar med sig andouilletter hem. "Rullade gristarmar och magar går ju alltid hem!" kanske hen tänker. Jobbigt!

"Jag hade häromdagen en diskussion med en vän om hyfs när någon kräks. Jag är medveten om att det eventuellt kan verka opassande att skriva detta i ett av de största medierna i Sverige men det är en fråga som jag och min vän verkligen undrar över. Så vårt problem är således följande; om man är på en tillställning och en annan person inte mår helt okej och därför måste lämna rummet för att kasta upp, hör det då till hyfs att fråga hur det gick när denne sedan kommer tillbaka från toaletten? Vad säger jag när personen kommer tillbaka? Låtsas jag som ingenting har hänt eller frågar jag ”hur gick det”?Är det olika regler för detta beroende på om jag känner personen på ett nära plan eller om det är en flyktigt bekant?"

Det här har jag faktiskt haft seriösa funderingar kring själv! Jag umgås rätt mycket i kretsar där folk spyr med jämna mellanrum, men har noterat att det inte verkar finnas några klara etikettregler kring hur detta ska hanteras. Jag har länge letat efter ett definitivt svar på den här frågan så att man vet hur man ska reagera när personen kommer tillbaka från toan med litet kräks i håret och ett blygt leende. Är det rätt att ge en klapp på axeln eller ska jag låtsas som inget hänt och byta samtalsämne till det aktuella ränteläget? Såhär säger Maggan:

"Det finns inte minsta anledning att diskutera, fråga om eller kommentera att någon kräks (undantaget akut sjukdom förstås), lika lite som att forska i andra sysselsättningar på toaletten. Inte ens i dessa totalöppna tider med varje livsdetalj dokumenterad i sociala medier är toalettverksamheten något som förväntas engagera omgivningen, undantaget möjligen bebisars matsmältning. Om någon går på toaletten kommenteras detta inte med ett ord, varken vid ut- eller ingåendet.Är det en nära vän som behöver ditt stöd i en kräksituation så hjälper du personen till toaletten och frågar hur vederbörande mår. Men det är en annan sak än det du frågar om."

Skönt! Nu vet vi! Inga kommentarer om spyor i onödan. Tack Magdalena! Konceptet hemmafest blev plötsligt SÅ mycket lättare.

Snodde en lista av Hanna, som hon i sin tur snott av en stackars 14-åring. Orkade dock inte svara på alla frågor eftersom jag är en lat 90-talist som är van med att få allt serverat.

Är du singel? Jag är single and ready to mingle! *tragisk*.

Trivs du med det? Nej. Vill ha någon som jag kan dela min prenumeration på Svensk Damtidning med.

Vad är viktigt i ett förhållande? Har läst för många Veckorevyn-artiklar angående det här, men folk i förhållanden verkar ju tjata väldigt mycket om "egentid", och det tror jag är väldigt viktigt för mig.

Vad är viktiga egenskaper hos en partner? Att han inte särskriver. Det kommer tyvärr inte funka under några som helst omständigheter om han skulle göra det.

Hade du kunnat tatuera in din kärleks namn på armen? Aldrig i livet. Jag är övertygad om att man kan visa att man älskar någon på ett annat sätt än att rista in deras namn på sin egen kropp. Till exempel genom att köpa något skitdyrt och fint!

Vad för sorts människor dras du till? Destruktiva!

Har du haft ett one night stand? Inget samlag innan äktenskapet! Skoja.

Vill du gifta dig? Jag får ångest av att teckna telefonabonnemang, så äktenskap och andra förbindelser för resten av livet är förmodligen inte min grej.

Din klädstil? Oklanderlig! Men har just nu på mig en jättedouchig röd Barbour-jacka som jag köpte på rea en gång och hatar innerligt. Ser ut som att jag ska jaga fasaner i ett engelskt grevskap.

Vem litar du mest på? Christer Björkman.

Vem skulle du vilja se ut som? Edward Blom alla dagar i veckan.

Var bor du? Hässelby sedan en vecka tillbaka. Har hittills inte sett en enda hipster och det tycker jag är livskvalitet.

Har du haft någon slags ätstörning? Vet inte om det är en ätstörning, men jag köpte en smörgåsgrill för en vecka sen och har ätit toast till frukost varje dag sedan dess. Det tycker jag är en störning.

Har du varit i slagsmål? Bara i rea-sammanhang.

Har du spridit ett rykte någon gång? På gymnasiet var det mitt projektarbete.

Vad har du gjort idag? Letat efter grovsoprummet i mitt lägenhetshus. Så glammigt! Har fortfarande inte hittat det:(

Vad ska du göra imorgon? Sända mitt och Hannas sista mellosnack! *gråter*. Det finns även indikationer på att jag kommer dricka mousserande vin också.

Har du ett jobb? Märkligt nog ja.

Favoritlåt just nu? Den där Fifty Shades of Grey-låten!!! Den där LOVE ME LIKE YOU DO LOVE LOVE LOVE ME LIKE YOU DO! Den är ungefär lika tjatig som jag i nära relationer.

Var har du praktiserat? På en lokaltidning i Gävle. Sen började jag skriva hos deras konkurrent. *ler*.

Vad har du haft på dig idag?  Har inte tvättat på några veckor och har tyvärr snart bara skäms-plagg kvar.

Skulle du kunna plastikoperera dig? Bring it on! *rik och uttråkad*.

Vad hatar du? Personer som går sakta! Hemskt! Vissa människor tycker att tiggeri på våra gator borde förbjudas, men jag tycker att folk som strosar är tusen gånger värre och borde åtgärdas omedelbart.

Vad älskar du? Allt som glimmar. Misstänker att jag var en riktigt raffig kråka i ett tidigare liv:(

Här kommer en liten sneak peek på hur min lägenhet ser ut! Ett härligt vinglas från iitala som jag plastade in igår kväll för att jag inte orkade dricka upp innehållet, men tyckte det var synd att låta något gå till spillo eftersom man kanske blir sugen sen. Ni kan se det som ett litet Economista-tips från mig. Det passar perfekt nu till frukosten att skölja ner tillsammans med lite Tropicana! Eller inte.

Ikväll blir det iallafall det sista mellosnacket med mig, Hanna, Oscar Zia med flera på SVT Play! Från 19.30 och framåt tills vi stupar. Jag tar en taxi direkt till Friends Arena sen för att leta upp Jon Henrik/Måns/Eric Saade för att trösta någon av dem, beroende på vem som förlorar.

Måns Zelmerlöw vann Melodifestivalen i helgen. Det känns ungefär lika överraskande som att Sanna Nielsen skulle få sjunga i någon av mellanakterna, dvs mycket väntat och högst troligt redan från början. Personligen så tycker jag att Måns var en bra kompromiss som vinnare eftersom låten är helt okej och för att han ser bra ut. Jag vet inte vad man kan begära mer av en Melodifestivalen-vinnare, men jag tror inte att han är lösningen på något världsproblem direkt. 

Tycker inte heller att det hade varit rimligt om Jon Henrik hade vunnit eftersom det verkar som han inte kan föra sig i sociala sammanhang eller göra några intervjuer. Tänker t.ex. på när Nyhetsmorgon hälsade på i hans hotellrum i lördags och det blev så obekväm stämning att reportern tvingade honom att spela lite flöjt för att ta död på tystnaden. Det var nästan stelare än ett genomsnittligt Triss-skrap med Peter Jihde.  

Själv så känner jag mig helt TOM efter mitt och Hannas sista mellosnack i lördags. Nästan lika tom som när jag insåg att Magnus Carlsson förmodligen inte skulle kunna vinna Melodifestivalen med sin redan nu EPISKA hit Möt mig i gamla stan. Gillar iallafall våra outfits på bilden. Några gamla trasor vi hittade. Hannas klänning känns väldigt *vardag* om ni frågar mig. 

Det har varit så otroligt kul att få jobba med Melodifestivalen under de här sex veckorna. Det har absolut varit det roligaste som jag fått göra inom tv, och förhoppningsvis inte det sista (Christer Björkman - svara mig på Tinder). Jag hade inte direkt föreställt mig att jag skulle få kolla på Melodifestivalen med Babsan och Gladys del Pilar för några år sedan, men nu blev det så och det är...ja. 

Gick dock in i det här projektet med vetskapen om att jag förmodligen skulle gå in i väggen. Jag har under de här sex veckorna jobbat heltid på mitt vanliga jobb, livesänt två timmar tv varje lördag, bloggat och skrivit varje dag, bråkat och slutit fred med Odd Spångberg samt flyttat från Solna till Hässelby. Folk har blivit inlagda på S:t Görans för mindre, men jag klarade det! Firar med att åka till Barcelona ensam om en månad. Vad jag ska göra tills dess har jag fan ingen aning om. 

Jag borde kanske ha recenserat samtliga bidrag från i lördags i det här inlägget, men jag ORKAR inte och det tror jag allvarligt talat inte att ni gör heller. Det finns faktiskt en gräns för hur mycket normala människor klarar av att höra åsikter om Jessica Anderssons guldklänning. 

TACK till alla er som har orkat kolla på mitt och Hannas mellosnack, och ja vem vet snart så är det ju faktiskt Eurovision.... *bokar tvättid för min svettiga fjäderboa*.

Härliga Eric Saade! 

Det var riktigt dålig stämning på Christina Schollins instagram nu i helgen när Christina försökte mörka för Pernilla att hon är på besök i Sverige. Hatar när det händer!

Det här blev snabbt väldigt pinsamt eftersom Christina la upp en instagrambild på ett härligt Nu Skin-möte hos Katarina i Alingsås, varpå Pernilla sätter morgonkaffet i halsen och frågar om hon är i Sverige. Christina medger detta, men tillägger snabbt att hon är 100% FULLBOKAD under veckan som kommer med bland annat "möten" hela tisdagen och en kryssning med Ulf Elfving, och absolut inte kommer ha tid att ses förutom på lördag natt då hon behöver sovplats och frågar om det går bra. Vad ska man annars ha sina barn till?

Pernilla har i skrivande stund ännu inte svarat. Hur ska det bli? Kommer Christina Schollin hitta någonstans att sova nästa helg? Christina – om det skiter sig så får du alltid sova på min soffa! Tveka inte att höra av dig!

Stoppa pressarna, Danny Saucedo har fått ett mentalt uppvaknande! Allting började med att Danny häromdagen la upp en länk till ett videoklipp med existensiella frågor på Instagram. Videoklippet heter "The lie we live"  och går till attack mot typ det mesta som går att attackera angående västerländsk civilisation. Typ kapitalism, vår inbillade känsla av frihet, genmodifierad mat samt alla onda företag som försöker "lura" oss. Videon blev sedan nerplockad från Instagram med motiveringen att klippet var stötande. Såhär säger Danny själv om detta fruktansvärda övergrepp mot yttrandefriheten: 

Vad vet jag, den utgör väl ett hot mot strukturen. Idag kunde jag varken kommentera på andras bilder, addera folk eller skicka direkta meddelanden just pga materialet jag länkade till. Jag fick en notis där det stod att jag hade en länk med stötande material på min bio. Är det någon som läser det jag formulerar i min mobil just nu? Är mina dokument på mobilen öppet för nån nånstans att läsa?? Varför får inte jag länka till vad som intresserar mig eller många av mina följare?! Jag är riktigt förbannad. Insta eller ska jag säga Facebook, ni börjar bli riktigt läskiga.

Idag märkte jag för första gången av "Storebror" i samhället. Jag känner hur jag är övervakad och hur jag vaggas in att tro att jag får göra vad jag vill, säga vad jag vill, tycka vad jag vill i vårt moderna land där yttrandefrihet i alla fall ska verka råda."

Kämpa på Danny! Kan inte ha varit lätt att inte ha kunnat skicka kommentera andra personers Instagram-bilder på ett helt dygn. Alla vet ju att den allra finaste och viktigaste formen av yttrandefrihet är rätten att få hashtaga en selfie på Instagram.

Jag har tyvärr sett på hela det existensiella klippet nu, och det är ungefär 9 minuters konspiratoriskt dravel om att vi var lyckligare förr när vi var fria och åt mat som föll från träden, samt att vi är ägda av onda stora företag som gör allt i sin makt för att vi inte ska vakna upp och göra revolt. Det kan man tycka vad man vill om, men Danny Saucedo med 244.000 instagramföljare borde väl vara den sista som ska klaga på den nuvarande världsordningen?

Ska Danny verkligen dissa "strukturen" när hela han själv är essensen av den? Önskar verkligen Danny att vi var tillbaka igen på ruta ett och att vi precis uppfunnit elden? Hur länge hade Danny överlevt i en stenålderscivilisation? Jag kan inte påstå att jag förväntade mig speciellt mycket av Danny, men att ändra hela sin livsåskådning efter ett nio minuter långt videoklipp på Youtube känns lite VÄL handlingskraftigt.

Jag blir SÅ provocerad när folk vurmar för stenåldern (eller valfri annan historisk period långt bak i tiden) i tron att vi var lyckligare som människor då. Troligtvis så var inte stenåldern en speciellt stimulerande tid. Det finns ju anledningar till varför utvecklingen har gått framåt och att vi inte bor i bajshyddor längre.

Det är skitjobbigt att vi nuförtiden måste jobba 9-5 för att kunna försörja oss, men hur kul VAR det egentligen att leva för 5000 år sen? Troligtvis så var inte livet en fest då heller, bara det att man hade andra sorters problem. T.ex. att det inte fanns någon eld eller att man ätit upp halva sin familj. 



Är glad för Dannys skull iallafall, att han fått ett mentalt uppvaknande och börjat tänka själv! Just nu har han t.ex. börjat hashtaga alla sina bilder med #globalawakening och #meditation....?

Lycka till med ditt fortsatta uppvaknande Danny! Om du menar allvar så borde du dock ta bort samtliga av dina konton på sociala medier, säga upp ditt skivkontrakt och bli eremit så att du kan uppnå den "frihet" du suktat efter så mycket de senaste dagarna efter att ha sett ett videoklipp på Youtube. Hoppas det går bra! 

Foto: TV3.

Igår nåddes jag av den fantastiska nyheten att Agnes Nicole Winter gör comeback i den nya säsongen av Svenska Hollywoodfruar! Det här måste vara det bästa som hänt hela den amerikanska kontinenten sedan inbördeskriget tog slut. Vad har Agnes gjort under de fyra åren som hon har varit borta från serien egentligen? Jo, det här:

"Hon jobbar fortfarande med sin film, har anställt sin ena son Alexander som assistent och får besök av en del kända ansikten."

SAMMA FILM!!! SAMMA FILM!!! FORTFARANDE!!! Dvs den moderna klassikern "The gold and the beautiful", som förutom att vara aningen grammatiskt inkorrekt dessutom handlar om att huvudkaraktären "Kristy"tappar bort en guldtiara på sin 35-årsdag under ett besök på en nattklubb. Filmen har varit färdiginspelad sedan 2007, men ingen distributör har ännu nappat trots den rafflande handlingen. Undrar varför? Kanske blir det i år som allt äntligen lossnar för Agnes Nicole Winter! Jag hoppas verkligen! Om Gunilla Persson kan få en egen dejtingsåpa på TV3 så borde väl Agnes Nicoles gripande drama också kunna hitta en publik?

Varför kommer Agnes Nicole tillbaka då? Jo, såhär rapporterar Expressen:

"Agnes-Nicole valde att hoppa av "Svenska Hollywood-fruar" 2011 för att ägna sig åt sin kommande film "The Gold and the Beautiful". Nu väljer hon att komma tillbaka för att hon gillar teamet som jobbar med programmet - och för att fylla en plats hon tyckte saknades.

-Jag har tittat lite på programmet och tycker inte att det är någon som är en riktig Hollywoodfru, som riktigt jobbar i Hollywood. De andra är hemmafruar. När jag var borta tog Britt Ekland min plats. Jag respekterar Britt och tycker att hon är hemskt bra. Vi har skickat Hollywoodfacklan mellan oss, säger hon."

Vad ödmjukt av Agnes Nicole att ställa upp för laget och att hon vill "fylla en plats hon tyckte saknades". Jag menar, det räcker ju inte med att BARA ha Gunilla Persson, Maria Montazami och Britt Ekland i samma program. Vi har ju alla suttit och kollat på programmet och tänkt "Agnes Nicole hade behövts här, hon som faktiskt jobbar på riktigt'".

Hatar att avslöja det här för Agnes Nicole, men de flesta av oss kollar faktiskt inte på Svenska Hollywoodfruar för att vi vill se kvinnor som arbetar. Det är vi så bra på att göra själva. Jag vill enbart se kvinnor som INTE arbetar, och det enda underhållningsvärdet i Svenska Hollywoodfruar är som bekant fruluncherna samt när de blir ovänner. Jag orkar inte se på när Maria Montazami sitter på kontoret, jag vill se Gunilla Persson kasta en drink på henne! Det är jag troligtvis inte ensam om, men välkommen ändå Agnes! Jag längtar!

Premiär 7 april på TV3.

Något fantastiskt hände igår. Jag blev bekräftad av Pernilla Wahlgren! Hade sett dagen innan på Instagram att Pernilla skulle jobba "hela dagen" i hennes lifestylebutik Minilla på Kungsholmen, och jag såg direkt min chans till att få umgås lite med Pillan på tu man hand. Kanske fråga ut henne lite om hur det går med Christina Schollin osv. 

Dränkte därför in mig i lite mer Chanel-parfym än vanligt och begav mig till Kungsholmen, Jag gjorde en storstilad entré i butik Minilla, MEN PERNILLA VAR INTE DÄR??? Bara massa tanter??? Jag brukar älska tanter i grupp, men nu kände jag mig bara nedslagen. Bedragen. Förd bakom ljuset av någon jag trodde var min vän. Helvete, det skulle ju vara du och jag igår Pernilla! 

Helt knäckt åkte jag sedan till mitt jobb. Såg senare att Pernilla la upp en Instagram-bild då hon står leendes i butiken. Kändes som ett hån. 

Skrev därför en kommentar på hennes instagram. Trodde aldrig att jag skulle få ett svar, men plötsligt händer det! Pernilla tycker det var "synd att vi missade varann!". Det här kommer jag att leva på ända till i påsk. 

Nu kanske ni undrar hur Pernillas butik var? Svaret är JÄTTEHÄRLIG! Skulle beskriva stilen på kläderna som en MILF-tolkning av Gudrun Sjödéns design. Och så lite härliga soffkuddar och tavlor med Carpe Diem-liknande budskap. Ett måste för alla som befinner sig norr om ekvatorn. Rekommenderas varmt! Alla som brukar ha på sig kläder borde åka dit!